Beslutet att flytta till Göteborg var ett stort steg för mig. Eller ja egentligen var det inte det då jag i 2,5 år har vetat att Daniel ville flytta ner för att plugga på Chalmers.
Jag hade först tänkt stanna kvar i Örebro en termin och plugga för att därefter komma efter ner. Men det skulle inte ha fungerat så bra. Varken ekonomiskt eller psykiskt för min del (eller Daniels) Efter en lång natt med diskussioner, avvägande för och nackdelar kom vi fram till att jag inte skulle plugga i Örebro något som kändes otroligt skönt då jag inte trivdes. När vi tagit detta beslut kändes det otroligt skönt.
Själva flytten gick väldigt smidigt, vi fick en bra lägenhet i "centrala" gbg som vi fick tillgång till den 1/6 och med tanke på att vi inte ville ha dubbelhyra blev det till att säga upp våran lägenhet och flytta hem under sommaren.
Vi kom båda in på våra nya utbildningar som vi ville gå och det kändes bra. Det enda som jag var "rädd" för var att bo i en stad 30mil ifrån familjen och den tryggheten som det bär med sig. Samtidigt som jag vet att jag tog rätt beslut att flytta var det ändå ett orosmoment, då jag är en person som lätt oroar mig.
Nu när jag tänker tillbaka på våran första tid i Göteborg kan jag inte säga att jag har gjort fel val. Allt har gått otroligt bra och jag har inte saknat tryggheten i Örebro allt för mkt, även fast det var väldigt skönt att komma hem !